Morgonljus!
Över ett hav där vågorna bedarrat
syns morgonljus vid horisonten
Över det mörka havet
stiger sakta solen glimmande fram
Ljuset nalkas med hopp om glädje
till alla själar som krympt av mörker
Tidens våg sköljer genom oss
och tvättar bort sorgens sotiga känslor
om vi bara håller ut och lever vidare
i förtröstan
En dag är glädjen åter bosatt
i vårt bröst. Var kom den ifrån?
Många bäckar små blir till en våg
som rensar i vårt inre så sakteliga
Ett vänligt ord från någon okänd
En kram från någon man håller av
Någon som lyssnar med hjärtat
och kan säga "Ja, jag vet hur det är
när det känns tungt, men något gott
har det fört med sig"
Vi växer och mognar som människor
av livets väg, hur stenigt och svårt
det än kan tyckas ibland
Kärleken är kraften som bär oss
framåt istället för att ge upp
Kärleken är oändlig om vi bara
har förmågan att ta den till oss
och ge den vidare i en ständigt
porlande ström
Älska livet och det skall älska dig
Vare sig du är liten eller stor
finns det alltid någon i vars hjärta
just du bor
av Eva Misjujev
Kommentarer
Postat av: Kaela
Gillar verkligen dikterna du har här.
Skriver själv ganska mycket.
En del av det finns på min blogg
Postat av: Natalia Reiner
Gud vad häftigt att du la in min mammas dikt (Eva Misjujev) Jag har alltid tänkt att hennes dikter är jobbiga och töntiga. Googlade hennes namn bara och så kom det här upp.
Trackback
